Hur blir julen när man blir av med jobbet?

Förra gången det var kris, på 90-talet, så blev både jag och min man av med jobbet. Vi hade just fått vårt första barn, hade en bostadsrätt i Åkersberga och en halvskruttig bil. Vi sålde bilen, att sälja lägenheten var ingen idé eftersom den var fullt belånad och hade gått ner i värde på grund av krisen. Räntan låg som högst på 15%. Vi vände varenda krona, åkte inte på semester utan åkte hem till mina föräldrar i Dalarna istället. Alla barnkläder köpte jag på second hand och för mig och mannen så köptes det bara kläder i yttersta nödfall. Så här var det i flera år men vi klarade oss helskinnade dock med en kvarvarande rädsla om att detta kan hända igen.

Och nu händer det igen med en finanskris som slår hål på familjers ekononmi, räntan höjs, varslen ökar och många får söka socialbidrag.Jag och maken har våra arbeten kvar och det är vi glada för. Vår månadskostnad har däremot ökat med 3000 kronor i månaden på grund av ökade räntor, ökade matpriser och höjd hyra. Och det känns. Det är snart jul och vi försöker förklara för våra barn att i år kan ni önska er varsin bra julklapp som vi kan köpa men så mycket mer än det blir det inte. Oron finns där hela tiden, oron att mattan under fötternas ska dras bort och att vi ska stå där igen utan jobb, utan pengar och den här gången blir fallet så mycket högre eftersom vi har stora lån, bil och två hus. Och har högre levnadsstandard än förra gången.

Jag har lärt mig att ingenting vara för evigt och det gäller även en god ekonomi. Jag kommer från fattiga förhållanden och har alltid varit rädd för att mina barn ska ha det likadant som jag hade det när jag var liten. Mina föräldrar hade det ganska knapert när jag var barn men det gick runt ändå. Det de drog ner på semestrar som kostade och dyra kläder. Vi åkte ofta runt bland släktingar och ärvde kläder av kompisar. Idag har mina föräldrar det bra med villa och god ekonomi men det har varit ett hårt arbete för dem att nå dit där de är idag. Själv så har jag skulder upp till öronen som många barnfamiljer i min generation har, allt för att få en vettig livskvalité för sig själv och barnen.Jag känner verkligen för de som är drabbade och förstår vilket jävla elände de går igenom. Ingen ska vara för säker idag när det är skakigt i världsekonomin. Vi kommer alla att bli drabbade på det ena eller andra sättet.

Nu gäller det för vår regering att se allvaret i vad som håller på att hända just nu. Ingen vet hur långt ekonomin kan dyka. Och om den rätar upp sig igen. Och jag tycker att den borgerliga regeringen tar alldeles för lätt på det som händer nu med massuppsägningar och varsel. I kölvattnet av finanskrisen så söndras många familjer som innan levde på gränsen men nu håller på att gå under. Hur blir deras jul?

Läs även andra bloggares åsikter om barn, jul, finanskris, massarbetslöshet

Pingat på intressant.se