Familjen fredagsmy(s)

Sex procent fixar sexundervisning

2009-03-20T15:35:00.003+01:00

Det sitter en fjortis i mitt kök och beklagar sig över att hon missat dagens biologilektion. Just den dagen när det var dags att trä på kondomer på provrör lyckades hon pricka in ett tandläkarbesök.

- Jaaa du, säger jag, hur ska du nu klara dig i livet?

Hon rodnar. Det var ju inte så hon menade. Det är klart att hon vet hur…
Jag tänker tillbaka på min egen bristfälliga undervisning i ämnet. Försöker minnas. Inte fick vi trä på några kondomer på provrör? Men jag minns att läraren visade upp ett pessar, kanske också en kondom? Jag minns också att det syntes på honom att han inte var bekväm med uppgiften. Och jag minns att nästan alla hade alla rätt på provet den gången.

Att min gamla biologilärare inte hade någon egentlig kunskap kring hur han skulle hantera ämnet är kanske inte så konstigt. Det var ju så länge sen. Långt innan man pratade känslor i skolan och det var helt okej att säga att man var homosexuell. På den tiden när alla tjejer fick gå i grupp till vårdcentralen och en sjuksköterska spände ögonen i en och sa "Håll på er tjejer! Åtminstone tills ni är ett par och tjugo!". Ja, det är faktisk sant. Hur skämmigt måste det inte ha varit att stå där och lyssna på detta om man själv blivit av med oskulden för länge sedan? Flera av mina klasskamrater hade pojkvänner i tjugoårsåldern.

Vad som är värre är att lärarna i dag inte heller har någon koll. Enligt RFSU uppfattar endast 6 procent av dagens lärare att de har fått relevant utbildning för att kunna hantera sexualundervisning. Mot bakgrund av det utrymme sex och kärlek tar i unga människors vardag och mot bakgrund av den ökning som sker av klamydia, hiv och oönskade graviditeter är det en skrämmande siffra. Så gott som samtliga lärare lär komma i kontakt med frågan många gånger under sin yrkesverksamhet, inte bara de som direkt undervisar i ämnet. Sexualkunskap berör ju alla områden, samhälle, jämställdhet, folkhälsa, diskriminering, mångfald, integration, socialisering och så vidare.

Snart kommer ett förslag till en ny lärarutbildning. Det minsta man kan göra är att föra in sexualkunskap som en obligatorisk del i lärarutbildningen. Tills dess får fjortisen förlita sig på andra källor än skolan. Det finns det ju gott om. Tyvärr är ju inte alla så värst pedagogiska och sunda...

Tråkburk

2009-01-27T09:26:00.002+01:00

Måndagar är dokumentärafton på tv. SVT frossar i verklighetsskildringar på löpande band, alla på temat våld i varierande olustighetsgrad. Så jag sätter mitt hopp till TV4 istället och möts av ”Bonde söker fru”. Visst, inga direkta våldsamheter där, fast lite olustigt är det allt ändå. Och för den delen tror jag nog att deltagarna i detta ”verklighetstrogna” program måste använda ett visst mått av självvåld för att så brutalt tvinga sig själva att hitta sitt ”livs kärlek” på vadå, fyra veckor? Och där tog alternativen slut. Ni förstår, ettan, tvåan och fyran är allt jag har i min tjocka gamla dumburk. Jag är en av de få som valt att inte kunna välja.

Så vad går jag då miste om? Well, på måndagar, inte mycket… Kanal5 visar ”Livet på en pinne” om en man som lider av en mystisk hudsjukdom och kallas Trädmannen. TV4+ visar ”Mannen som talar med hundar” och grannkanalen TV4 Fakta den besläktade höjdaren ”Fyrbenta snutar”. Jag är i och för sig LITE frustrerad över att inte kunna njuta av ”Teknikens värld - allt om bilen” på TV8, men lär mig sakta att leva med denna oerhörda förlust.

Jag undrar ändå stilla, varför just måndagar? Är det inte tillräckligt straff att helgen och vilan är till ända? Räcker det inte med att jobb-mejlen är tjock med sådant som egentligen skulle vara klart senast förra fredagen? Och så kan man inte ens få se ett GAMMALT avsnitt av ”House” på tv när man kommer hem om kvällen! Jag vill absolut inte verka gnällig, men det är ju så man känner för att SLÅ NÅGON!!!

Linda H

trygghetskrisen drabbar barnen

2009-01-23T15:38:00.003+01:00

I Uppsala måste grundskolan minska sina lokalkostnader med 15 miljoner kronor och det resulterar i att 1500 elevplatser måste bort. I Hallstahammar sägs personal upp inom förskolan på grund av otillräcklig ekonomi. Och i Norberg ska 15 tjänster bort från skolorna. Jag kan fortsätta så här med rapporter från hela landet, med neddragningar på våra barns skolor och deras trygghet.

Idag får fler människor pengar i plånboken på grund av sänkt inkomstskatt samtidigt som skolor läggs ner, folk varslas, sjuka står utan ersättning och den arbetslöse blir utförsäkrad för han får inget jobb. När det blir trygghetskris och det naggas på den gemensamma välfärden så drabbas även barnen. De får längre färdvägar till skolan, större klasser, färre förskolelärare och är du ett barn med sjukskrivna föräldrar så står du helt plötsligt utanför välfärden den dagen föräldern blir utförsäkrad.

Det är inte bara en finanskris ute i världen. Det är en trygghetskris.Här.Hemma i Sverige. Och många barn drabbas. När ska vi göra något åt det innan det är försent?

Karin Berg

Läs även andra bloggares åsikter om välfärd, skolor, barn, förskolan, borgerliga regeringen

intressant?

Hur präglar orättvisor våra barn?

2009-01-22T13:11:00.003+01:00

Min mamma brukar säga att det var när hon gick på internatskola och fick se vilka orättvisor de katolska nunnorna gjorde mellan de betalande flickorna och de icke betalande flickorna som hon blev medveten om orättvisorna och bestämde sig för att bekämpa dem.

Under den här veckan har min 3-åring regerat starkt på att vissa barn inte fått åka pulka på dagis. Anledning: de äger ingen hjälm! Varje dag har han kommit hem och berättat om vilka barn som fått stå vid sidan av pulkabacken för att de inte haft hjälm. Han tycker synd om dem och jag har fått förklara för honom vad solidaritet är och att han bör låna ut sin hjälm för att alla barnens ska kunna ha roligt när de leker i snön.

Alla småbarnsföräldrar har inte råd att efter att ha inhandlat dyra vinterkläder till barnen, dessutom köpa in hjälm för ett par hundra. Vad som upprör mig är att dagis inte tillhandahåller sådant själva. Man köper in pulkor, men inte hjälmar…

För mig är barns säkerhet lika viktig som för dig, därför kan jag inte förstå varför man inte har både och på ett dagis. När jag gick på dagis så fanns där hjälmar att låna och vi kunde alla åka pulka och skridskor på vintrarna. Men så var nog hela samhället med solidariskt. Detta var ju innan sköt-dig-själv-mentaliteten härjade i vårt land. I dag är det uppenbarligen helt okej att en del barn får stå vid sidan av och titta på, medan de barn vars föräldrar har råd med hjälm åker pulka.

Kära dagispersonal, skyll inte på att vi indoktrinerar våra barn när de redan som treåringar behöver se de orättvisorna ni tvingar våra dem att acceptera. Hemma hos oss har solidaritet varit temat kring matbordet den senaste veckan och jag hoppas att mitt barn får lära sig empati och solidaritet av att se de orättvisorna som deras kamrater är med om.

Läs även andra bloggares åsikter om solidaritet, förskolan, barn, orättvisor

intressant?

Barnen i Gaza blir utrotade!

2009-01-17T13:37:00.008+01:00

Det pågår krisgsförbrytelser i Gaza. Barn mördas, Israel bombar FN byggnader där tusentals sökt skydd. När ska vansinnet sluta?

Titta på de hemska bilderna, bli förbannade och tänk på de barn som är födda på fel landremsa. De blir dödade. Och vad gör vi åt det?

Man kan göra mer. Krig har stoppats förr och det här kriget bryter mot allt men ingen gör något.
Varför?

Läs även andra bloggares åsikter om gaza, barn, folkmord

intressant?

Skrivet av Karin Berg

Astrid Lindgrens Pippi toppar utlåningslistan

2009-01-15T16:51:00.001+01:00

Astrid Lindgrens Pippi Långstrump toppar listan av de mest utlånade böckerna på stadsbiblioteken. Och det är inte förvånande.

Min äldsta son älskade Pippi när han var liten. Han ville vara Pippi. Och jag förstår det, hon kan ju göra allt hon vill, och dessutom är hon världens starkaste tjej. Pippi är också snäll mot alla, även de dumma.Hon hon har en väska full med guldmynt och kan köpa allt godis hon vill.

Min dotter föredrar Lotta på bråkmakargatan. " för hon kan allt hon vill, mamma" Och hon har rätt. Lotta är en envis liten unge som inte ger sig i första taget. Och hon KAN cykla, så det så!

Min yngsta son som är 2,5 år älskar också Pippi. Vi har lånat en film när hon är på Tivoli och den går varm i DVD;n. "Pippi" säger lilleman och vill också ha flätor i håret som hon. Och en apa. Och en häst. Och baka pepparkakor på golvet.

Jag förstår att Astrid Lindgren är populär hos barnen och så även hennes figurer. De ger våra barn självfötroende och styrka. Berättelserna om Pippi, Emil, Lotta, Peter och Petra, Karlsson på Taket, Mio min Mio och alla andra älskade berättelser leker med barnens fantasi som är oändlig. Kan Pippi så kan väll jag. Och Lotta hon kan hon, då kan jag också. Astrid gav barnen legitimitet att få vara barn. Inte små minivuxna. Astrid tog även tag i ämnen som döden i Bröderna Lejonhjärta. På en del sjuhus, där döden är närvarande, läser man bröderna Lejonhjärta för de inlagda barnen. Det ger hopp att tro att bortom nu finns Nangijala. Boken handlar ju inte bara om döden utan även om tro, hopp och syskonkärlek. Och är du en ensam liten kille så kanske Karlsson på taket dyker upp, och har man tur så kanske man kan få en kompis som Jum-Jum och det visar sig att man är en prins istället för en ensam liten kille som ingen riktigt ser.

Och att läsa Pippi för sitt barn, eller att sitta bredvid lilleman och titta på när Pippi går på tivoli är som att äta ett jag vill inte bliva stur piller. Varjegång.

Konsten att uppfostra barn frikopplat från genustänket

2009-01-13T10:27:00.005+01:00

Jag står i kön på Ikea. All julhets och mellandagsrea är över och parkeringsplatsen var så gott som tom men lik förbannat tar det en evighet att komma fram till de två öppna kassorna. Bakom mig står en mamma, gissningsvis i tjugofemårsåldern, med två små barn. Först lyssnar jag bara lite halvhjärtat till deras konversation. Den består mest av "spring inte iväg nu, Ville" och "sitt kvar på vagnen nu, Vilma". Barnen är max två och tre år gamla.

Men så har kön sniglat sig fram till en stor korg med gosedjur som vinner barnens uppmärksamhet. De kostar fem kronor styck och mamman säger att de kan få varsitt. Först vänder hon sig till flickan.
- Vill du ha ett sånt här djur, Vilma?
Vilma nickar, tveksamt.
- Vill du ha den här fina rosa flodhästen?
Ingen reaktion från flickan. Mammans hand gräver sig ned i korgen och fiskar upp en rosa flodhäst som hon sträcker till flickan. Jag tänker att det är det fulaste gosedjuret i korgen. De andra djuren är prickiga och färgstarka, gröna, gula, röda och blå. Flodhästen är blekt ljusrosa. Men flickan greppar den och börjar vifta lite med den, om än lite oengagerat. Nu vänder sig mamman till pojken.
- Ville, vill du också ha ett gosedjur? Ska du komma hit och välja ett?
Pojken spatserar fram och börjar gräva runt bland djuren. Han vrider och vänder på ett par olika och när mamman uppmanar honom att välja ETT djur får han uppenbara problem. Han vill ha både det gula lejonet och den blå elefanten, men fastnar så småningom ändå för elefanten och mamman är nöjd. Men nu har flickan hoppat ned från vagnen och slängt sin flodhäst på golvet. Hon vill också känna på de andra djuren i korgen. Hon sträcker sig men når inte riktigt, riktigt upp till kanten. Mamman blir irriterad:
- Men Vilma! Du har ju fått en fin rosa flodhäst. Det räcker väl. Hämta upp den från golvet i stället och sätt dig igen.
Vilma låter handen stryka sakta och längtansfullt utmed korgens plastskiva. Därinne finns alla färgglada möjligheter. Sedan går hon tillbaka till vagnen och sätter sig. Hon kryper in i sin stora täckjacka (gissa vilken färg den har?). Den rosa flodhästen ligger kvar på golvet, men mamman ser till att plocka upp den och lägger den på vagnen.

Jag känner att jag blir arg. Varför fick pojken välja? Varför fick han känna på de olika materialen, jämföra olika färger och fatta ett eget beslut? Varför fick flickan så mycket mer begränsade möjligheter? Varför prackas hon på en fult blekrosa flodhäst när hon uppenbarligen längtar efter något annat?

Jag funderar över om jag kan säga något till mamman utan att göra henne irriterad. Typ något i stil med "ursäkta men jag har just läsat Elvin-Nowak/Thomssons bok Att göra kön och jag tänkte bara på en grej du gjorde nyss..." Helt ödmjukt. Bara så att hon ska förstå vad hon omedvetet bidrar till.

Just då öppnas en ny kassa bredvid och mamman samlar tacksamt ihop sin telningar och går dit. Det är försent. Och det skulle antagligen ändå inte ha fungerat. Säkert har jag själv gjort liknande "misstag" utan att reflektera gentemot mina egna barn. För hur sjutton bryter man sig loss från den struktur som präglar hela vår omvärld och uppfostrar sina barn jämställt, utan ständiga kopplingar till genus? Någon som har några tips? Hör av er!

Läs även andra bloggares åsikter om barn, genus, uppfostran, familj

pingat på intressant

Kriget i Gaza är en skam

2009-01-10T14:59:00.003+01:00

Idag pågår det demonstrationer över hela världen mot kriget i Gaza. Bättre sent än aldrig skulle man kunna säga när förtrycket mot det Palestinska folket i Gaza har pågått längre än Israels invasion. Tänk att det ska behöva bli ett krig där oskyldiga barn mördas innan man öppnar ögonen. Konflikten har pågått längre än så och Israel är själva till stor del skyldiga till Hamas herravälde i Gaza. I åratal har folket trängts ihop på en plätt mindre än Öland. Runt 1,6 miljoner människor bor på den plätten. Instängda och avskärmade från nödvändigheter, jobb och ett drägligt liv. Då har Hamas haft något att gro i, de har grott i folks ilska och hopplöshet, i brist på mat, vård och kläder . Hamas fungerar som Maffian, om ni stöttar oss så ser vi till att ni får det ni behöver för att överleva. För ingen annan har varit där och stöttat dem.

Nu när över 250 barn har mördats för att deras föräldrar har stöttat Hamas, då öppnar vi våra ögon som har varit halvt slutna innan. Och jag hoppas att vi fortsätter hålla dem öppna och att vi sträcker ut vår hand till det Palestinska folket som är i stort behov av hjälp från oss utifrån.

Läs även andra bloggares åsikter om Gaza, barn, mellanöstern, demonstrationer, krig, Israel

Flest vräkta barn i Stockholm

2009-01-09T10:03:00.006+01:00

Två barn vräks från sitt hem - varje dag. Det är sorgligt och bedrövligt att något barn ö v e r h u v u d t a g e t vräks från sitt hem. Och det är ett misslyckande för hela samhället.

Många barn har föräldrar som lever på bidrag. Tyvärr så lever många familjer under sådana pressade ekonomiska förhållanden att de vräks och det kan bero på många olika saker. Många har inte ens den uppfattningen om pengar och om hur det fungerar så de betalar inte hyran i första hand utan kanske någonting annat istället. Och det slutar i tragedi - om man har barn- för barnen har ingen del i att pengarna inte räcker till hyra. Det ligger på den vuxne.

Barnombudsmannen Fredrik Malmberg säger i Metro att situationen med all sannolikhet kommer att förvärras 2009 när arbetslösheten väntas öka till följd av lågkonjunkturen. Barnen blir lidande när föräldrarna mister jobbet och de mister inte bara föräldrar som mår bra och får föräldrar som mår psykiskt dåligt. De mister även sin trygghet - hemmet. Det är ett sorgligt faktum att fler och fler hamnar utanför vår välfärd - skyddsnätet - när den borgerliga regeringen sätter tuffare regler på a-kassa och sjukförsäkringen. De som drabbas hårdast är barnen.

Kenneth Johansson (c) ordförande i riksdagens socialutskott, vill se större möjligheter att se bidragen betalas direkt till hyresvärden. Jag tycker delvis att det är ett bra förslag men att det behövs arbetas på mer för att säkra att hyresvärden inte fuskar med tillskottet och att hyresvärden håller hyran i ett dräglig nivå. Hyrorna skenar också i höjden och är en del av problemet att många inte har råd att betala hyran. Och det är inte meningen att om du har två barn, ensamstående och arbetslös ska behöva tränga in dig i en etta för att det är det enda du har råd med, om det nu finns små lägenheter, vilket det också är brist på.

Bostadspolitiken är svår och snårig och har varit uppe på tapeten år ut och år in. I storstäderna så höjs hyrorna på grund av att fler och fler flyttar in och behöver lägenheter och många är beredda att betala vad som helst för att bo inne i stan. Det kallas marknadshyror. Inne i de tjusigare områdena så vill man ju inte ha vem som helst som granne och det stoppar man, finurligt nog, med höjda hyror eller utförsäljning av hyresrätterna. Alla har inte råd att köpa sitt boende och bor du i en hyresrätt som ska ombildas till en bostadsrätt och har redan innan svårt ekonomiskt så får du såklart inga lån för att köpa lägenheten. Du är då beroende av dina grannar som har köpt sina lägenheter och bildat bostadsrättsförening. De är din nya hyresvärd.

Kennet Johansson (c), ordförande i riksdagens socialutskott säger vidare att det är just för barnens bästa som de vill se över styrningen av bidragen, så att de möjligtvis kan gå till hyresvärden. Jag tycker att det är dubbelbottnat när han pratar om barnens bästa för han sitter ju i en regeringen som inte har haft en tanke på de barn som lever i utsatta familjer med arbetslösa eller sjukskrivna föräldrar.

Läs även andra bloggares åsikter om arbetslös, sjukskriven, vräkt, bidrag, bostadspolitik, regeringen, barn

pingat på intressant

Karin Berg

Israel vs Gaza

2009-01-05T09:54:00.007+01:00

Israel ger sig på barn och kvinnor urskillingslöst och det är katastrof i Gaza.Den stora, starka vapen nationen mot den lilla. Det är fruktansvärt och det borde inte ske men det sker med omvärldens goda minne och tysta stöd. Krig och mördande kan aldrig vara rätt för någon. Israels markoffensiv är ställd mot Hamas men Israelernas hat riktas även mot barn och kvinnor. Och när blev barn så pass farliga att man måste utsätta dem för detta fruktansvärda och chockartade som ett krig innebär? När blev vi i omvärlden så rädda för dessa barn att vi godkänner det som händer nu? Det är så bedrövligt det som händer och jag gråter inombords när jag ser bilderna på de skräckslagna barnen. Och när ska vår borgerliga regering fördömma markinvasionen?

Torsten Kälvemark har skrivit en artikel i Aftonbladet som jag tycker är läsvärd och tänkvärd.

Läs även andra bloggares åsikter om Palestina, Mellanöstern, barn, Gaza, Israel, krig

vårdnadsbidrag sätter folk i bidragsberoende

2008-12-29T21:09:00.004+01:00

I mars 2009 ska Vansbro kommun införa vårdnadsbidraget. Det förvånar mig ett inte ett dugg att de inför det. Däremot så oroar det mig att bidraget kommer att bli en del av förskolans utarmning i kommunen. Vansbro kommun är, som så många småkommuner ute på landsbygden, i behov av större skatteintäkter.

Och vårdnadsbidraget kommer ju inte direkt tillföra att papporna kommer att vara hemma mer, tvärtom. Undersökningar har visat att det mestadels är mammorna som tar ut vårdnadsbidraget och papporna börjar jobba extra för att få pengarna att räcka till. Barnet kommer att få mer tid hemma, men blir det mer tid med pappa? Och ingenting säger att mamman kommer att ägna mer av sin hemma tid till barnet eftersom hon även kommer att ha ett hushåll att sköta nu när mannen jobbar heltid plus lite till. Barnens rätt till båda sina föräldrar är ingeting som prioriteras av vårdnadsbidragets skapare. Dessutom så kan jag inte ens tänka mig att fler pappor blir hemma med sina barn i Vansbro kommun. Där är det mest kvinnor som är hemma och det finns olika skäl till det. Bland annat så är det brist på jobb som är en del av orsaken.

Vansbro kommun borde istället tänka på att skapa fler arbetstillfällen och få fler ut till jobb så att de kan bidra till välfärden. Och Vansbro är i behov av större skatteunderlag och det får man av att sätta fler i arbete, inte att sätta fler i bidragsberoende.

Läs även andra bloggares åsikter om vårdnadsbidrag, politik, barn, välfärden

intressant?

Fler bloggare på familjemys har skrivit om vårdnadsbidraget här och här

Rättssäkerhet

2008-12-28T15:31:00.005+01:00

Att Sverige skulle vara ett rättssäkert land där all blir bedömda på objektiva grunder verkar allt mindre sannolikt när man får veta att det sitter personer med förflutet i främlingsfientliga ”30-novemberföreningen” i Migrationsdomstolen som enväldigt beslutar om asylsökandes ärenden.

För några veckor sedan skrev Karin om Lollo som skulle utvisas med sin misshandlande far till Kroatien. Att det sitter en del kufar i Migrationsverket och avgör människors öden är inget nytt, men när man har fd brun skjortor som ska avgöra en roms flickas öde blir man mörkrädd. Det handlar inte längre om rakade huvuden utan om de nazisterna som använt sin akademiska bana för att ta sig in i de fina salongerna och skaffat sig makt för sina personliga och ideologiska syften.

Det handlar om domare Mattias Steen, en nazist från Lunds universitet som under sina år i studentkåren varit aktiv i 30 november föreningen.Detta är inga ungdomssynder, inga vilseledda tonåringar som av okunskap hamnade i fel sällskap när de försökte revoltera. Mig lurar man inte i att en vuxen karl som läser juridik i Lund inte kan se skillnaden på nazism och någon annan ism. Och tågar man genom Lunds gator med likasinnade har man tagit ställning. Att man sedan slutar marschera som ett störande element och istället börjar beblanda sig med finfolket gör det inte mer accepterat. Eller?

Mattias Steen har beblandat sig i en rörelse som har åsikter som grundar sig i Hitlers vedervärdiga människosyn. Som ung marcherade Mattias och skanderade att invandrare ska ur Sverige med eller utan våld. Idag sitter han, med lagen på sin sida och finskjortan på, och enväldigt beslutar om en romsk flickas öde. Han behöver inte sparka ner en blatte och sitta av ett fängelsestraff, han har redan stängt gränsen för tillräckligt många asylsökande. Han är verklighetens bödel, han agerar Gud han bestämmer vem som ska stanna och vem som ska åka.

Frågorna är: Är det detta som ska kallas för rättssäkerhet? Varför har inte Migrationsverket reagerat på detta innan? Är vi alla lika inför lagen eller finns det några som är mer lika än andra? Sover beslutsfattarna gott om natten?

Och kom inte och prata om en andra chans för Mattias Steen, för den har inte Lollo fått, hon har inte ens fått en första chans.

Läs även andra bloggares åsikter om lollo, migrationsverket, asyl, barn, Mattias Steen

intressant?

fyllejul

2008-12-21T12:04:00.003+01:00

För många barn är julen den värsta tiden under året med fulla föräldrar och bråk och ingen skola attt gå till och söka ro. I expressen idag kan man läsa om hur man botar sin fylla eller hur man dricker rätt och så även i Aftonbladet. Många kan inte dricka rätt om man så skrev en stor lapp med enorma bokstäver och tryckte i deras ansikten. Och många små barn måste uppleva föräldrarnas värsta fylla och bråk under en högtid som ska vara deras. För många så är nubben till sillen en självklarhet under jul och håller man sig till en så är det inga problem. Det är när man inte kan sätta gränser och anser att flaskan ska vara tom innan man har hunnit till skinkan som det blir ett problem med nubben. Och för resten av familjen.

Oftast under högtider och lov så ökar alkholintaget och misshandel i familjer som redan innan har stora problem. När de flesta av oss tänker på julen så handlar det om paket, mys med familjen, godis och trevligt sällskap av goda vänner och familjen. För en del barn handlar det om att hålla sig undan från sina föräldrar och deras vänner när det festas som värst i hemmet. Och en del barn smiter helt enkelt hemifrån.

Det borde finnas ställen där familjer med problem skulle kunna fira jul tillsammans, och då utan alkohol såklart, så att barn i dessa familjer åtminstone får fira en någosålunda jul med hjälp av andra människor. Eller ett ställe dit de barn som är mest utsatta skulle kunna tillbringa sin jul. Ibland så är det inte paketen som räknas utan tanken och engagemanget.

Och jag vill tillägga att det är rent befängt av kvällspressen att ha artiklar om hur man super rätt. De har väll annat att skriva om.

Under tiden kan barn som känner sig ensamma och utsatta ringa eller maila till BRIS. Och vi vuxna kan skänka en julgåva till BRIS

tillägg den 23/12
Aftonbladet skriver om barn som inte ska behöva se sina föräldrar fulla och att som barn leva med alkoholister under juletider.

Läs även andra bloggares åsikter om jul, barn, bris, alkohol

intressant?

The MOM song

2008-12-18T12:27:00.001+01:00

Från oss i familjemys till er Tonårsföräldrar. The Mom song
Vi känner igen oss.

Vård av sjukt barn hemma eller på dagis?

2008-12-18T12:04:00.003+01:00

Jag har tre barn, varav en fortfarande går på dagis. Och den här årstiden är ett rent helvete när det dras hem det ena viruset efter det andra. Men vad ska man göra för att hålla alla smittor i schack? I artikeln så säger en läkare att man bör hålla barnen hemma så länge som möjligt och en annan läkare säger att barnen kan gå på dagis så länge de orkar vara med på aktiviteterna.

I Japan så har de tydligen hårdare regler för när man kan ta tillbaka barnen på dagis och hur de handskas med förkylda småbarn på sjukhus. Där behöver du inte ens vara hemma med sjukt barn eftersom dagisen har egna sjukavdelningar. Japans modell tycker jag inte är något att sträva efter men däremot så är nog sunt förnuft något att sträva efter.

Förra året så hängde en lapp på anslagstavlan på min sons dagis och där bad lärararna om att vi skulle hålla våra sjuka barn hemma. Det här är en sjukförvaring,skrev de och de har rätt. Den här lappen kom upp efter en lång period av sjukdomar som gick runt, runt på avdelningen plus att det var en periodvis hög arbetsbelastning för lärarna eftersom även de blir ju sjuka. En del föräldrar hämtar inte ens barnen tidigare när dagispersonalen ringer under dagen och säger att barnet har blivit sjukt.

Jag och min man håller oftast våra barn hemma en extra dag efter att de känns friskare eftersom vi tycker att barnen bör vila upp sig efter sjukdomen. Jag kan inte alls förstå varför man lämnar sina sjuka barn på förskolan. Dessutom så kan man ju utgå från sig själv. För hur kul är det att åka till jobbet med feber och så mycket snor i skallen så att huvudet håller på att sprängas? Dessutom har man ingestans att ta vägen och vila upp sig. Och lärarna räcker inte till för att sitta och hålla om just ditt ledsna och sjuka barn.

Läs även andra bloggares åsikter om barn, vab, förskolan, familj, virus

intressant?

Sms trygg

2008-12-17T15:11:00.005+01:00

Sms ska göra kvinnor tryggare . Jag såg reklamen på tunnelbanan och trodde först att det var ett skämt och det för att jag inte fattade hur det ska fungera. Det ger dock inget fullgott skydd men det är åtminstone en början.

Nu tycker jag att det är vansinne att man som kvinna inte ska känna sig trygg när man går hem på kvällen och många är rädda. Jag själv tycker att det är obehagligt att ta mig hem ensam på kvällen om jag mot förmodan skulle bli sen.

Iniativet är bra och kan såklart användas av andra än kvinnor.

Läs även andra bloggares åsikter om sms, kvinnor, trygg

kvinnor utreds sämre än män i migrationsärenden

2008-12-15T21:26:00.009+01:00

Kvinnor utreds sämre än män i migrationsärenden. Och varför blir jag inte förvånad? För ett par dagar sedan skrev jag ett inlägg om Lollo 16 år som måste utvisas tillsammans med sin pappa trots att hon lever i skyddad boende på grund av att hon tidigare blivit grovt misshandlad av honom. Och gällande regler i utlänningslagesäger säger egentligen ingeting om att migrationsverket gör fel.

Mouren har också blivit utsatt av migrationsverkets slarv där de inte har sett till hennes situation och de risker hon utsätts för när hon skickas tillbaka till Kenya.

Migrationsverket borde se över sina regler och även se över hur de behandlar sin ärenden. Kvinnor som är utsatta för våld inom familjen, könsstympning och även är utsatta för hedersvåld är av ett stort behov att få skydd. Barn och kvinnor verkar hamna lite i skymundan eller så är det så att gällande lagar och regler i utläningslagen inte är tillräckliga när det gäller barn och kvinnors situation i andra länder. Och det är inte tillräckligt när ett hotat och misshandlat barn inte kan få skydd här och det är inte tillräckligt när risken för könsstympning inte kan anses som ett hot om förföljelse.

tillägg,
Ja, minister Billström. Tar du det på allvar nu? Jag hoppas på att få se en fortsättning och en debatt som tar upp kvinnors situation i asylärenden. Det är kanske dags att se över kvinnors och barns rättigheter i asylärenden.

Läs även andra bloggares åsikter om migrationsverket, könsstympning, barn, kvinnor

pingat på intressant

skrivet av Karin Berg

Vi mammor vill också bidra till välfärden

2008-12-14T15:30:00.008+01:00

Om man inte varit det tidigare, så blir man det definitivt när man blir förälder. Om man tvivlat innan så blir man med ens säker. Man blir mycket medveten om välfärdssamhällets fördelar, och absolut säker på att vi måste värna och utveckla det svenska välfärdssamhället. För den svenska välfärden är helt enkelt oslagbart ur en förälders synvinkel. Ingen annanstans kan du vara föräldraledig så länge med den ersättning vi har, utan att riskera att bli av med jobbet. Ingen annanstans finns en så väl utbyggd och bra förskola som vi har. Att känna tryggheten inför att ens barn får bra vård och chansen till en bra utbildning oavsett tjockleken på ens plånbok är tacksamt för de allra flesta föräldrar.

En förutsättning för välfärden är att vi arbetar, och betalar skatt. Regeringens huvudmål för politiken har varit att få fler i arbete. Det gäller uppenbarligen inte kvinnor. För samtidigt som piskan viner över sjuka och arbetslösa, genomför man ett bidrag för att föräldrar (mammor) ska kunna stanna hemma längre med barn. Vårdnadsbidraget står inte bara i motsats till arbetslinjen, det kan i praktiken även leda till fler kvinnor med otrygga anställningar, fler kvinnor som tvingas jobba deltid och i förlängningen större löneskillnader mellan kvinnor och män.

Nu har inte vårdnadsbidraget blivit den succé regeringen hoppades på. De allra flesta föräldrar i Sverige vill kombinera föräldraskap och arbete. Moderna föräldrar vill ha en bra förskola så att de kan behålla sin förankring på arbetsmarknaden, utvecklas yrkesmässigt och bidra till välfärden – samtidigt som deras barn är trygga och utvecklas tillsammans med andra barn och vuxna med pedagogisk utbildning. Moderna föräldrar vill ha ett jämställt familjeliv där man tar ansvar för hem och familj tillsammans, ett familjeliv där man ansvarar för hushållets ekonomi tillsammans. Därför är det olyckligt att regeringen med politiska beslut undergräver förutsättningarna för att utjämna skillnaderna mellan kvinnor och män. Vårdnadsbidrag, stimuleringen av hushållsnära tjänster och förändringarna i a-kassan är bara några exempel på dyra reformer som i praktiken missgynnar jämställdheten.

Det vore betydligt bättre för oss föräldrar som trixar med vardagspusslet om regeringen satsade pengar på förskolan. Då får vi chans att bidra till välfärden samtidigt som vi kan vara bra föräldrar.

Läs även andra bloggares åsikter om vårdnadsbidrag, barn, förskolan, välfärd

pingat på intressant

Lollo 16 år ska bli utvisad

2008-12-12T11:05:00.004+01:00

Lollo 16 år har misshandlats svårt av sin pappa och lever därför i ett skyddat boende idag. Hon har levt i skyddat boende det senaste året, men nu måste de återförenas med pappan. Familjen har fått avslag på sin asylansökan och ska därmed avvisas till Kroatien. Lollo och hennes syster kommer att avvisas tillsammans med sin pappa som de idag är skyddade från. Man kan undra hur migrationsverket har tänkt och om de har läst Barnkonventionen överhuvudtaget.

Artikel 3
Barnets bästa ska alltid komma i första rummet.

Artikel 19
Barnet har rätt att skyddas mot fysiskt eller psykiskt våld och mot vanvård eller utnyttjande av föräldrar eller andra vårdnadshavare.

Artikel 30
Barnet, som tillhör minoritetsgrupper eller ursprungsbefolkningar, har rätt till sitt språk, sin kultur och religion.

Jag ser inte att barnets bästa har kommit i första rummet när de utvisar en 16 åring tillsammans med den hon är skyddad från. Dessutom så har flickan romskt ursprung och i Kroatien, dit hon ska utvisas, så kommer hon med all sannolikhet att bli diskriminerad. Och då är frågan om hon kommer att bli skyddad från sin pappa. Det är det ingen som vet.

Annette Bäcklund som är enhetschef på Migrationsverket säger att familjen inte har tillräckliga skäl för att få stanna i Sverige. Det här är ett skrämmande exempel på hur man nitiskt klumpar ihop människor och kör de över samma kant och man ser inte de unga flickorna utan man ser familjen, som inte är en familj.Men flickorna, de som lever i ett skyddat boende och dessutom tillhör en miniroitet och dessutom är kvinnor. Har de inga tillräckliga skäl?

Många är kritiska till Lollos utvisning och jag tillhör en av dem. Det är inte bara ömmande skäl som gör att hon borde få stanna i Sverige det är synnerligen ömmande skäl att vara så hårt utsatt som hon är idag. Låt flickan och hennes syster få stanna.

Och jag vill avsluta med ett citat från Annette Bäcklund som är enhetschef på migrationsverket; –" Där sägs också att kroatiska romer har rätt till samma skydd som övriga medborgare i Kroatien."

Tar man inte reda på sånt? Borde man inte veta?

Läs även andra bloggares åsikter om migrationsverket, barn, barnkonventionen, utvisning, misshandel

intressant?

2008-12-11T14:55:00.004+01:00

Jag är på utvecklingssamtal med min nioåring. Allt verkar funka bra för henne i skolan. Skönt. Men så måste jag bara fråga om det där med matten. När jag skulle hjälpa henne med läxan häromsistens hade jag svårt att få till det, hon ställer upp talen så konstigt. Och okej, jag är inget mattesnille. Men treans nivå borde jag väl ändå kunna klara?

Läraren förklarar att de använder sig av mellanled när de räknar. Jag hänger med i förklaringen så långt att jag förstår att de räknar ental för sig och tiotal för sig. Sen tappar hon mig. Jag tycker att deras konstiga uppställning bara fungerar på tal som blir mindre än tio när man adderar dem, men jag vågar inte riktigt invända. Jag får helt enkelt lita på att de vet vad de sysslar med.

Några veckor senare kommer resultatet från den stora TIMSS-undersökningen. Sveriges grundskoleelevers matematikkunskaper jämförs med andra länders elevers. Och svenska elever har tappat. Massor.

På utbildningsutskottets sammanträde kommer företrädare för Skolverket och forskare som medverkat i TIMSS och förklarar varför svenska elever tappar. De säger att det beror på att man sedan början av nittiotalet börjat med ett nytt sätt att räkna i skolorna. Med mellanled. Numera får upp till 30% av eleverna 51-49 till 18. Först räknar de 50-40 och får det till 10. Sen ska de räkna 1-9 men det går ju inte så då tänker de att det måste vara 9-1 som menas och det blir ju 8. Sen lägger de ihop 10 och 8 och får det naturligtvis till 18. Utan mängdlära i bakhuvudet reflekterar de inte heller över orimligheten i att det skulle skilja 18 mellan två tal som ligger så nära varandra.

Läroboksförfattare hävdar att det nya sättet att räkna bygger på barnets spontana tankesätt. Det är så att man baxnar. Nog för att jag är för elevers kreativitet, eget kunskapssökande och kritiskt tänkande i skolan, men det här är bara för mycket. I matematiken finns det faktiskt bara ett svar som är rätt. Och om nya sätt - som bygger på barns spontana tankesätt - att räkna ska funka måste liksom föräldrar och lärare också invigas i barnens spontana tankesätt. Annars tappar man ju föräldrarna som läxhjälp redan i tredje klass. Jag menar, vi tror ju fortfarande att 51-49 är 2.

Läs även andra bloggares åsikter om skola, utbildning, barn, matematik

pingat på intressant.se

Vad lär vi våra barn?

2008-12-11T12:43:00.004+01:00

Jag läser på Aftonbladet idag om en kändis som blivit sexuellt utnyttjad på en efterfest. Jag kan inte låta bli att bli arg på att det uppenbarligen, trots att vi redan är inne på 2000-talet finns män som tror sig ha rätt utnyttja kvinnor i en utsatt situation. Bläh!

Vad har dessa män för syn på sig själva? Typ, jag är så ful och äcklig att jag bara får komma till om kvinnan inte får bestämma själv?

När det visade sig att jag hade fött en son kunde jag inte låta bli att dra en lättnadens suck. Kille… det betyder att det kommer gå bra för honom, jag skulle slippa kolla upp så att han inte utnyttjas av någon nät-peddo, han skulle slipper vara rädd för våldtäkter och andra former av sexuellt utnyttjande. Jag vet att detta även förekommer på killar, men antingen så är det ovanligare eller så är det mer tabubelagt.

Vad jag däremot vet är att de flesta tjejer jag känner någon gång har känt sig sexuellt utnyttjade i olika former. Det kan handla om att man åkt hiss och plötsligt har det stått en man som försökt trycka upp en mot väggen och kyssa en, en gubbsjuk farbror som gillar att klämma en på rumpan eller att i fyllan plötsligt hamnat i en situation som man inte önskat och man inte vet hur man ska ta sig ur.

Tyvärr så har vi lagar som är skrivna och oftast tolkade av män där kvinnors klädsel, flirtighet och sexuella vanor avgör om män döms. Men hur kan man avgöra om en kvinna är för lättklädd? Är det urringningen som avgör? I så fall skulle hälften av kvinnorna på Nobelmiddagen igår vara ett lovligt byte. Och vad är att vara flirtig, är det att vara trevlig och bjuda på en positiv attityd? Vad gäller sexuella vanor väljer jag att inte ens kommentera det, det är upp till var och en vad man vill göra av sin kropp. Ingen ska behöva tåla sexuella trakasserier.

Vad är min roll som mamma i detta då? Jo, att man ska lära barnen vad som är rätt och fel. Ett nej är ett nej, det kan vi vara överens om, men ett ja kan också vara ett nej. Vi läser ibland om tjejer som har sex för att få sprit, det är ingen nyhet, detta skedde redan när jag gick i skolan.

Där fanns även tjejer som trodde att sex var den enda vägen till popularitet, men till ett väldigt högt pris. För vem skulle stå vid deras sida den dagen något gick snett? För att inte tala om de tjejer som låter sig utnyttjas av killar bara för att de är rika. Dem har jag stött på flera gånger. En väninna till mig blev gruppvåldtagen av sin pojkvän och hans vänner på ett VIP-rum i en av de fashionabla innekrogarna. En av våldtäktsmännen var guvernörens son och sådant anmäler man inte om man är rädd för sitt liv (inte i den staden, inte i det landet). Det kom dock fram flera år senare i en TV-sänd mordrättegång när ett vittne berättade om andra tjejer som blivit utnyttjade (för de rika våldtäktskillarna nöjde sig till slut inte bara med våldtäkt utan fullbordade sin makabra insats med ett mord).

Åter till saken, vad jag vill säga är att min roll som mamma är att lära min son att respektera kvinnor. Att en berusad kvinna tar man hand om, man ser till att hon kommer hem tryggt, men man har inte sex med henne, för det kan vara så att de senare inte upplever det som något roligt, bra eller något de själva var villiga att medverka i. Man lär sina söner att alla har rätt till sin egen kropp och att vi ser olika ut. Stor byst och urringning behöver inte betyda att man vill bli tafsad på och att en trevlig attityd ska man värdesätta, inte ta som en invit.

Fair play ska även gälla i det sociala spelet mellan män och kvinnor. Att förföra och låta sig förföras handlar om så mycket mer än sex och om det leder till sex så låt det bli till ett bra minne för båda parter.

Läs även andra bloggares åsikter om våldtäkt, sex, sprit

intressant?

Kommentargranskning

2008-12-11T08:14:00.007+01:00

Vi startade denna blogg som ett komplement till så många andra bloggar som handlar om familj och politik. Tanken är att människor som delar våra värderingar ska kunna ventilera sina åsikter, på gott och ont och vi vill ha högt till tak i vår debatt. Vi är flera skribenter och vi delar på bördan eftersom vi vet att bloggande tar tid.

Vi vill ha en öppen diskussion och därför valde vi att inte ha kommentargranskning, men som så ofta sker skapar debatt ofta heta känslor och igår gick det för långt i en kommentar som lämnades in och där barn hängs ut på ett sätt som för oss är oacceptabelt. Av denna anledning har vi bestämt att numera förhandsgranskagranska de kommentarer som lämnas, vilket kan leda till att just din kommentar inte kommer att synas på en gång efter att du skrivit den.

Det är bara att beklaga att människor som inte kan acceptera en demokratisk debatt och av någon anledning känner att vi trampar dem på tårna nu har varit inne i detta forum och tvingat oss att ta bort en del kommentarer. Vi tror på demokrati, på det fria ordet och på människors sunda förnuft.

Därför lägger vi nu upp regler för kommentarer:

Anonyma kommentarer undanbedes.

Tilltala andra som du själv vill bli tilltalad. Det finns ingen anledning att ta till svordomar, anklagelser eller misstänkliggöranden av andras motiv eller värderingar. Fråga hellre än att påstå.

Rasistiska, sexistiska, homofoba eller på andra sätt stötande kommentarer accepteras inte.

Kommentaren ska ha anknytning till inlägget, vi förespråkar även länkar till andra inlägg som är relaterade till det aktuella inlägget, men reklam och andra former av inlägg som inte håller sig till inlägget kommer inte att publiceras.

Vi är en familjeblogg, och vi står för det vi skriver med egna namn. Vi accepterar dock inte att man hänger ut våra familjer, nära och kära i kommentarsinläggen. Håll därför isär sak och person.

Ränta vid sena utbetalningar från Försäkringskassan

2008-12-10T17:52:00.005+01:00

Jag håller med om att Försäkringskassan ska betala ränta vid sena utbetalningar! I dagens Aftonblad lyfts detta fram som ett förslag från den kristdemokratiska riksdagsledamoten Emma Henriksson som på detta sätt vill sätta press på Försäkringskassan att betala ut pengarna inom 30 dagar.

Det är ju ett lovvärt förslag men det är ju inte Försäkringskassans som har skapat de problem som ligger till grund för att utbetalningarna blir försenade, utan det är det borgerliga styret som denna kristdemokratiska riksdagsledamot är en del av. När den borgerliga regeringen tillträdde prioriterades fusket med trygghetsförsäkringarna upp medan fokus på att utbetalningarna skulle ske inom rätt tid ned. Det är självklart att med ett ändrat fokus så blir väntetiderna för att få sina rättmätiga pengar vid exempelvis föräldraledighet längre.

Självklart är all fusk med trygghetsförsäkringarna fel, på samma sätt som det är fel att inte ge försäkringskassan de resurser de behöver för att utföra sitt arbete och då handlar det om att dela ut pengar till sjuka och föräldralediga samt bistå personer med stöd och hjälp för att komma vidare från en lång sjukskrivning.

Genom att ifrågasätta de som av olika skäl har rätt till någon av våra trygghetsförsäkringar och genom hot om rättsliga efterföljder vid misstag har den borgerliga regeringen försvagat tilltron till de försäkringar som ska vara ett skydd vid sjukdom eller när man blir förälder.

Detta är en väl genomtänkt plan, precis som arbetslöshetsförsäkringen som företrädare för den borgerliga regeringen nu hävdar skall kompletteras av privata tilläggsförsäkringar. Detta är steg bort från en generell välfärdspolitik.

Läs även andra bloggares åsikter om försäkringskassan, regeringen, sena utbetalningar, ränta

intressant?

föräldraansvar

2008-12-09T09:38:00.019+01:00

Jag har en nära vän, vi kan kalla henne Catrin. Catrin har tre barn i tidiga tonåren, tre barn som hon har tagit hand om på egen hand sen lång tid tillbaka. Livet har gått upp och ner för henne, som för de flesta. Det som skiljer Catrin från andra är att hon ensam, i upp och nedgångar, har fått ta ansvar för barnen. Det har gått bra, för Catrin kan ta vara på sig själv och hon ber inte om hjälp i onödan, hon är typiskt kvinnlig kan man säga. Visst, det har hänt att hon har varit sjukskriven i perioder för utmattning, som är vanligt bland kvinnor i utsatta situationer, men hon har tagit sig i kragen och kommit tillbaka till jobbet. Catrin klarar allt själv för det har hon varit illa tvungen att göra, man måste vara stark när man ensam ansvar för tre barn. Och hon ären superstark stålkvinna till ytan. När barnen var små så läste Catrin på universitetet, hon pendlade en lång väg för att läsa och skötte barn, dagis, läxor och hem så gott det gick, så Catrin har idag en bra utbildning och ett bra jobb. Hon har aldrig varit samhället till last.

Barnen blir större och kommer in i tonåren och med det dyker nya problem upp. Tonårsbarn kostar och de behöver kläder, prylar, fritidsaktiviter som kostar. Catrin jobbar och sliter för att få allt att gå runt. Att ha stora barn är inte billigt, barn vill ha saker och ju äldre de blir ju mer kräver de såklart av sina föräldrar. Idag måste ju var och varannan unge ha datorer för att kunna hänga med i skolan. Det är en stor kostnad bara det. Det ekonomiska lasset har Catrin alltid dragit själv. Hon har aldrig tagit emot ekonomisk hjälp. Under tiden, ju äldre barnen blir, så blir problemen större och jobbigare för alla som har barn i begynnande tonår. Ansvaret blir större, ångesten över att det ska hända barnen någonting när de är ute, alla bråk man går igenom med den begynnande vuxne som börjar ställa krav. Det är tungt för oss alla med barn i den åldern. Det är tungt för man gnags av en oro för den man älskar så mycket, en oro över om de kommer att klara vuxenlivet utan oss och vårt skydd. Men jag delar denna oro med någon och jag tampas inte ensam. Men Catrin och alla de andra ensamma mammorna tampas på egen hand. De är stålkvinnor.

Många ensamma utsatta föräldrar kämpar för sina och sina barns rättigheter. Är du kvinna så får du även stå ut med omgivningens fnysningar om att du nog får skylla dig själv.Och de gånger då många ensamma mammor har klagar så lägger omgivningen skulden på dem eftersom det inte finns en pappa närvarande att belasta med skuld. Men om det blir problem och jobbigt, vilket det kan bli, ska väll även pappan konfronteras eftersom han måste ha en del i det? Eller är det så att samhället är så sjukt konstruerat att vi förväntar oss att många pappor gör så här? att det är normalt? och då rycker vi lite lätt på axlarna och säger - ja men vad hade hon förväntat sig..vi visste att han var så här. Med det som ursäkt så ställer vi inte de krav som skulle behövas.

Mitt inlägg handlar om Catrin men Catrin är flera av mina kvinnliga bekanta och även andra kvinnor som sitter i samma situation, det finns hur många mammor som helst som slåss för sin existens och barnens. Utan någon som helst hjälp. Samhället avskriver sin skuld med att betala ut ett underhållsbidrag, baserat på skattepengar, ett underhållsbidrag som dessutom är alldeles för lågt. Ska det räcka med att du som den föräldern som övergett barnen bara ska kunna betala underhåll och aldrig någonsin behöva ta något annat ansvar? Vari ligger vår skuld? vi som aldrig har ställt kraven? Missförstå mig rätt, jag är för att underhållsbidraget kommer dit det ska trots att pappan inte betalar ur egen ficka. Men var är kraven på pappan? Och när ska kraven ställas på honom?

Det är inte barnen som är problemet, det är synen på mamman och pappan. Idag höjer vi duktiga pappor till skyarna, tar han föräldraledigt så är han en toppenpappa, bloggar om han som barn så är han gulligull och trygg, talar han om barns rättigheter så är han klok och får hålla föredrag.Och får vi tag på en ensamstående pappa som faktiskt går igenom samma saker som en ensamstående mamma, ja då är han helt underbart fantastisk. De vi borde höja till skyarna är dessa ensamstående mammor som kämpar dagligen för sina barn och deras liv, de mammor som slår huvudet i väggen dagligen så fort de står ansikte mot ansikte med överheten som talar om för dem att de nog får skylla sig själva. Och med viktig myndig röst säger - du skulle ha tänkt dig för innan flicka lilla. Vi måste sluta att skuldbelägga mammorna för de val de har gjort. Och sluta lägga skulden på mammorna och barnen för dess existens. Mitt inlägg är en eloge till alla ensamstående föräldrar som kämpar dagarna igenom för att få tillvaron att gå ihop, som oroar sig för sina barn, ekonomin och inte känner sig tillräckliga. Jag beundrar er och till dig Catrin, speciellt, vill jag skriva att du är en av de kvinnor jag beundrar mest i hela världen. Du är fantastisk.

Jag vill tillägga att jag är mycket medveten om att det finns pappor som kämpar för sina rättigheter att få vara pappor på samma basis som mammor. Att bli tagna på allvar, att bli pappa direkt till sitt barn utan att behöva gifta sig, att vårdnadstvister faktiskt oftast är till fördel för kvinnan. Men det finns skäl till att det ser ut så här, eller hur? Det fanns nämligen en tid, inte alltför längesedan, då män inte engarerade sig så mycket i barnen. Och systemet är uppbyggt efter det faktum att kvinnor är de som har tagit störst ansvar när det gäller barnen och hemmet. Om vi vill ändra systemet så måste vi även se till att båda föräldrarna tar sitt ansvar och att vi inte ska hålla pappor bakom ryggen för att vi är rädda för en ultrafeministisk diskussion. Det handlar inte om vem som är bäst förälder, det handlar om att barnen har rätt till båda sina föräldrar och att delat ansvar är det bästa. Innan vi diskuterar vuxnas rättigheter bör vi diskutera deras skyldigheter.

Tillägg;

Ur Barnkonventionen

Artikel 3
Barnets bästa ska alltid komma i första rummet.

Läs även andra bloggares åsikter om barn, familj, underhållsbidrag, pappa, mamma, ensamstående, politik

pingat på intressant

gemensamt valmanifest

2008-12-07T18:18:00.006+01:00

Socialdemokraterna, vänsterpartiet och miljöpartiet har gjort gemensam sak och slagit sina påsar ihop.

Det ska bli intressant att se fortsättningen. Nu hoppas vi på en nyfart och ett hett valarbete där det kommer att hända mycket.

Läs även andra bloggares åsikter om valmanifest, politik, socialdemokraterna

Falsk reklam!

2008-12-06T20:50:00.001+01:00

Jag fick ett erbjudande till min e-postadress enligt följande (Varning varning! Lovar runt och håller tunt!):

"Erbjudande från VistaPrint i samarbete med Allt för Föräldrar

GRATTIS!

Linda!
Du har blivit utvald att få
1 väggkalender GRATIS
NY 1 väggkalender GRATIS

• Välj bland många olika mallar

• Välj din startmånad

• Skräddarsy med dina foton och lägg
• till text på individuella datum
1 väggkalender GRATIS 1 väggkalender GRATIS BONUS 1 GRATIS skrivbordskalender

1 GRATIS
skrivbordskalender
(ord. pris 49:-)
Prova vår favoritmall som
passar bra både hemma och
på kontoret GRATIS
1 GRATIS skrivbordskalender 1 GRATIS skrivbordskalender
Över 15 miljoner kunder världen över kan inte ha fel!
Beställ nu!"

Ovanstående är alltså ett direkt urklipp ur mejlet jag fick och det såg likadant ut på hemsidan!

DUM SOM JAG VAR (?) trodde jag alltså att jag skulle få en gratis kalender, gick in på hemsidan och gjorde mig besväret att lägga upp 13 bilder (för att inte tala om jobbet att välja ut 13 bra bilder), registrerade mig på deras sida (annars sparades inte min beställning) och kom till "kassan". (Här vill jag varna känsliga läsare för starka uttryck.) Det var SÅ FAN HELLER gratis! 29 kr i uppladdningsavgift (som att det inte var jag som gjort jobbet!) och 74,50 kr i standardfrakt (dvs, om man inte vill vänta tills 2009 redan har gått på almanackan)! Detta blir således 103,50 kr för en almanacka. Visst, jag kan gå med på att det är ett rabatterbjudande, men det är INTE GRATIS!

Med facit i hand kommer jag aldrig i mitt liv att handla från VistaPrint och jag vill också rekommender andra att inte gå på deras blufferbjudanden!

Jag har skickat ett mejl och bett om en avregistrering av min e-postadress då jag betackar mig deras reklam. Jag lovar att om jag så mycket som får ett enda erbjudande från samma företag om "gratis" produkter, så kommer jag att ta ärendet ända till domstol! Bara av princip!!

Kris i tomteverkstan

2008-12-05T18:05:00.003+01:00

Tweety: Kommer tomten med många paket till mig om jag är snäll?
Jag: Det är finanskris och tomten har ont om pengar, så du får kanske inte lika många paket som vanligt.
Tweety: Varför blir det så att folk inte har råd att köpa saker?
Jag: Det kallas för recession och det blir så om priserna går upp så mycket att folk inte har råd att handla.
Tweety tänker en stund och frågar sedan: Mamma, vad kommer efter 'reffefon'?
Jag: Förhoppningsvist en högkonjuntur, där folk får jobb och har råd att handla igen så ekonomin kommer igång. Men tills dess får man lära sig att övervintra.

Jag undrar hur mycket han förstår? Pedagogik är inte min grej och hur förklarar man för sonen att man måste hålla i pengarna nu.

I dag lyssnade jag på regeringens krispaket. Mer ordbajseri för att förklara att budgeten från i september står kvar (ni vet då Anders Borg hävdade att det går bra för Sverige och att vi är väl rustade inför en kris) och att man inte ser behov av att satsa på Sverige får man leta efter.

ROT-avdrag i all ära, men tänk om de istället valt att investera på miljonprogramsområden som idag behöver. De flesta lägenheterna byggda i slutet på 60-talet och början på 70-talet behöver i dag stambytas, där bor många människor, många av dem lågavlönade som idag bör betala för denna upprusning genom hyrespåslag på ca 30%. Jag vet för att jag bor på miljonprogrammet och förra året när vår värd skulle stambyta var det sådana priser man talade om. För mig och min familj hade det inneburit att vi hade blivit tvungna att flytta till en två för att klara av hyran.

Det är ca en miljon hushåll som är i stort behov av upprustning. Man brukar säga att en yrkesarbetare i bostadsproduktion ger sysselsättning för 3 till 4 personer som till exempel projektörer, materialtillverkare, grossister, transportörer, administratörer med flera. Det skulle vara ett gyllene tillfälle att skapa arbete inom byggsektorn, tänk EN MILJON HUSHÅLL. Fast det är klart, vår regering bryr sig inte om de lågavlönade mer än när det ska sänka deras skatt med en hundring, vilket vi egentligen får betala tillbaka tusenfalt när hyran höjs med 30%. Istället pratar finnansministern om att man ska ringa banken och be dem sänka räntan och ROT-avdraget är till för de som har villa eller bostadrätt.

Oss i miljonprogramsområdet bryr sig ingen om, vi är ingen målgrpp för något parti. Men tänk så många sociala problem man skulle kunna bli av med om man just satsade på att rusta upp de områden.

Man pratar om hårdare tag mot utanförskapet, men hur ska barnen i de lägenheterna i Rosengård som uppdrag granskning visade den 19/11 kunna få samma möjligheter till en utbildning när de lever i konstant skräck för kackerlackor som kryper över deras ansikten om natten? Hur ska de kunna koncentrera sig i skolan, få bra betyg och en dag kunna skaffa sig en högre utbildning? Jag tycker att det är ett under att de överhuvudtaget orkar gå upp på mornarna. Visst kanske det är ett extremt fall, men rustar vi inte upp miljonprogrammen så kan det inom en snar framtid vara verlighet för många fler i Sverige.

Så tänker en mamma en fredagskväll i en lägenhet av den miljon som byggdes för snart 40 år sedan.

Läs även andra bloggares åsikter om krispaket, stimulanspaket, ROT-avdrag, hyresrätt, barn

Pingat på intressant.se

Ställ krav på banken och byt om de inte sänker räntan!

2008-12-05T09:35:00.003+01:00

Riksbanken har sänkt reproräntan och vi är många som hoppas att bankerna ska följa efter och sänka sina räntor ordentligt. En stor räntesänkning kommer många barnfamiljer till del eftersom vi är de som har skuldsatt oss för att köpa hus och bil, för med antalet barn kommer även behovet av att bo större och mer barnvänligt. Och även med antalet barn så kommer behovet av att köpa en större och mer säker bil. Nu har vi varken den dyraste och största villan eller det flottaste bilmärket utan vi har hållit oss inom ramarna för vad vi har råd med. Men lån har det ju blivit eftersom man inte direkt sitter på så stora summor pengar som det faktiskt kostar.

Tyvärr så brukar inte bankerna vara lika snabba på att sänka räntan som att höja den så pengarna hinner nog inte komma julhandeln till del. Men det känns skönt och välbehövligt med en räntesäkning och jag hoppas innerligt att bankerna sänker. Själv så tänker jag kolla upp vilken bank som sänker mest och byta till den banken om jag inte turen att det är just min bank som sänker mest. Gör så ni också, låt inte bankerna sko sig på att riksbanken har sänkt räntan, ställ krav och byt bank.

Karin Berg

Läs även andra bloggares åsikter om lån, ränta, riksbanken, banker, familj

intressant?

Astma och andra faror

2008-12-03T14:24:00.002+01:00

Med risk för att uppröra många så tänker jag reagera på dessa ständiga larm vi blivande föräldrar får. Det är som en ständig skräckresa att läsa hur många sätt det skada sina barn och ge dem men för livet och det börjar redan i magen.

Idag skriver Aftonbladet om att det är farligt att förlösas med snitt, snittbarn löper 80% högre risk om de förlöses med snitt, jämfört med vaginalt. Med argumentet ”too posh to push” visar journalisten hur lite hon egentligen vet om förlossningar i Sverige. Nej, faktum är att kejsarsnitt i Sverige inte görs på grund av att man vill, man kan inte ens betala till sig ett snitt. Så till att börja med. I Sverige är vi inte för snobbiga för att krysta, det är däremot sant att man inte längre i lika stor utsträckning tar risken att förlösa barn i säte, en detta beror på riskerna för barnet och mamman. Samtidigt säger läkarna att ”de exakta orsakerna är okända”. Alltså cut the crap! Eller på ren svenska sluta snacka dynga. Varför då skuldbelägga mammor som av någon anledning inte kunnat föda vaginalt?

När Tweety skulle födas skulle man amma, det var livsviktigt att amma annars skulle barnen få astma och det tjatades in i det oändliga om just amning. Barnmorskor var inne och klämde på en bröst, det var som om mina bröst blev en allmänhetens, de tyckte de hade rätt att klämma, dra och trycka upp nyllet på min lilla spädis mot brösten så att han inte kunde andas.

Klagade man så drog de harangen om immunförsvar och att han skulle tappa sugreflexen om man inte kom igång och gav honom en nappflaska.

Hela BB upplevelsen blev ganska traumatisk för min nya familj med en son som gallskrek av hunger, en make som vankade av och an med bebben på armen så jag kunde få vila lite och en desperat mamma som grät, tiggde och bad om att de skulle ge ungen lite mjölkersättning. På tredje dagen efter förlossningen började jag få panikångest så fort jag såg en barnmorska komma med barnet emot mig. Jag kunde inte andas och trodde jag skulle svimma… så misslyckad kände jag mig. Till slut insåg väl även de att detta inte fungerade och erbjöd mig en pump. Pumpen blev min räddning. I nio månader hade jag sällskap av pumpen flera timmar om dagen och Tweety kunde matas av både mig och pappan. Det var inte mig det var fel på, jag hade hur mycket mjölk som helst. Jag sålde till och med 40 liter bröstmjölk till modersmjölkcentralen på SÖS, de var så tacksamma för att få köpa min mjölk och jag för att mitt krossade mammasjälvförtroende bättrades på när jag tänkte på små barn som kunde bli feta och goa av min mjölk, plus att de 100kr/litern som man får (skattefritt) kom lägligt.

Nej, det var inte fel på mitt mjölkande utan kanske bara för stressen kring ammandet.

Vad jag vill säga med det är att alla dessa rön ska man ta med en nypa salt, det är inte i modersmjölken eller snippan moderskapet ligger. Barn kan bli sjuka ändå och vi kan inte skydda dem.

Läs även andra bloggares åsikter om förlossning, kejsarsnitt, barn, amning

Pingat på intressant.se

Oppositionen ense i familjepolitiken

2008-12-03T10:21:00.005+01:00

Josefin brink (v), Nalin Pekgul (s) och Esbelle Dingizian (mp) vill se en ny föräldraförsäkring som innebär ett ökat ansvar för barnen. Och de vill även ha dygnet runt dagis.

Att ha nattöppna förskolor och även öppna förskolor på helgerna med en innehållsrik kvalitativ verksamhet för barnen borde vara självklart, precis som på dagtid. Alla människor lever inte i tvåsamhet och alla jobbar inte på kontor 8-17. Idag får många ensamstående som till exempel jobbar i butik lämna barnen till anhöriga eller vänner. Jag har skrivit innan om moderaternas förslag till fem veckors semester för alla förskolebarn. Precis som de skriver i Newsmill artikeln så tror jag att det bara är ett förslag för att utarma förskolan i dess nuvarande form. Och man ska passa sig när moderaterna tar fart och lägger all skuld på föräldrarna och får det att låta som alla missbrukar förkolan för sitt eget syfte, och lämnar ungarna där för att gå ut och leva loppan.

Vi vet ju sen innan att socialförsäkringsministern har fört in ett intyg som förkolelärararna måste skriva under för att det enligt moderaternas beräkningar är så många föräldrar som missbrukar vård av sjukt barn och tar ledigt själva, men lämnar ungarna på dagis. Nu vet vi ju att att det var taget ur luften och inte alls något som missbrukades så pass kraftig att det var ett stort samhälls problem. Det är bara ett sätt för moderaterna att sätta förskolereformen på tapeten och dess vara eller icke vara.

När det gäller föräldraförsäkringen så har jag aldrig riktigt varit överens, ens med mitt eget parti (s), om ordvalet när de ska kommunicera anledningen till att dela den rakt av mellan mamma och pappa. En kvoterad föräldraförsäkring är inte hela lösningen till att pappor ska ta mer ansvar eller känna mer ansvar, en kvoterad föräldraförsäkring kan var en del på vägen till ett mer jämställt föräldraskap, men inte hela vägen fram.Det handlar också om samhällets syn på föräldraskap och jämställdhet ute på arbetsmarknanden. Högre löner för kvinnor och inom kvinnodominerande yrken är en viktig väg till en mer jämställt föräldraskap. Och här borde facket få en större roll att jobba arbetsgivarens syn på kvinnor kontra män och lönesättningar. Har man hus, bil och barn såär det oftast den med lägst lön som väljer att vara hemma längst. Och det tenderar till att bli kvinnan i hushållet.

Jag tror på en tredelad föräldraförsäkring på 9 månader till den ena föräldern, 9 månader till den andra och 9 månader som man fördelar hur man vill. Och även att tänka på är att höja från 8 år till 15 år för barnet att kunna uppbära föräldradagar då kan man som förälder kan använda dagarna även när barnen bli äldre och behöver till exempel med stöd med sitt skolarbete. Det vi behöver är mer tid med barnen och jag tror även att pappor har en större benägenhet att ta ledigt med barnen när de är äldre. Och varför ska de inte kunna göra det? barn behöver inte bara tid med sina föräldrar när de är mellan 0-2 år, oftast så behöver de mer tid och mer uppmärksamhet när de blir äldre och mer benägna till att ställa krav på föräldrarna. Jag vill att man ser över hela föräldraförsäkringen utifrån ett delat föräldraskap och även hur vi ska kunna använda föräldraförsäkringen så att man har mer tid med barnen under hela deras grundskoleperiod.

Läs även andra bloggares åsikter om kvoterad föräldraförsäkring, förskola, nattis, barn, politik, oppositionen

pingat på intressant.se

Får inte pojkar vara lucia?

2008-12-02T10:58:00.004+01:00

Fredrik Karlberg elev på Södra skolan i Motala vann luciaomröstningen, men rektorn har stoppat honom och n u får han inte vara lucia. Det har ingenting med kön att göra säger rektorn och tycker att det ska ske på tradionellt sätt. Jaha, då ska alltså lucian vara en mörkhårig italienska om vi ska gå tillbaka långt i tiden och gamla traditioner. Eller är traditionen så att att det ska vara en tjej med långt blondt hår som det har varit i alla tider.? När jag gick i skolan och det var dags för lucia så var det bara blonda tejer med långt hår som blev nominerade, mörkhåriga gjorde sig icke besvär. Nu är det 2008 och killar göra sig icke besvär.

Jag tycker att killen ska vara lucia, han vann faktiskt omröstningen och eleverna i skolan verkar inte ha något större problem med detta eftersom det var de som röstade fram honom. Rektorn anser att skolan har brustit i "vuxenansvaret" eftersom de till och med lät honom bli nominerad och stoppade inte detta i tid, jo, jo. Det kanske vore bättre om rektorer och lärare använder sitt vuxenansvar till viktigare saker som till exempel mobbing och utbildning istället för att neka ungdomarna deras lucia som är demokratiskt framröstad.

Läs även andra bloggares åsikter om lucia, barn, skola, demokrati

Världsaidsdagen fyller 20 år

2008-12-01T10:43:00.013+01:00

Världsaidsdagen fyller 20 år idag och det finns tillräcklig med bromsmediciner mot sjukdomen - men inte till världens fattiga barn.

Jag var i början av min tonår när jag blev bekant med ordet AIDS och när paniken spred sig över hela jordklotet om att det fanns en sjukdom som tog död på alla homosexuella män. Idag vet vi bättre och vi vet att det här är en sjukdom som kan drabba alla oavsett sexualitet, kön, klass och hudfärg. Det här är en sjukdom som inte ser skillnad. Men det gör vi.

Som 14-åring kunde jag aldrig tro att jag en gång i framtiden skulle
komma i nära kontakt med hiv, att jag skulle åka till ett land som är hårt ansatt av epidemin. Men för fem år sedan stod jag och min man i begrepp att adoptera ett barn, en liten tjej från Etiopien och jag åkte dit för att hämta vårt barn. Jag var i Etiopien i tre veckor. Under dessa veckor var jag runt på olika barnhem och då b la på ett barnhem som bara hade barn med hiv/aids. Och där blev jag medveten om att vi ser skillnad, att politiken ser skillnad och att det är skillnad på människa och människa.

De som jobbade på barnhemmet berättade för mig att det inte fanns några mediciner för dessa barn utan de gick och väntade på att dö. De mediciner som man hade i Etiopien gick i första hand till de vuxna. För samhället skulle inte fungera om man lät barnen överleva i första hand och de vuxna i andra. Och mitt sunda förnuft säger mig att det är så man måste göra, att det är rätt. Men det jobbiga är inte att de inte skulle behöva gör så här, det jobbiga är att det är tvugna att göra så här.Länderna i Afrika har inte tillräckligt med mediciner så att alla kan få därför så måste de göra en utrensning. Och i den här utrensingen så spelar synen på barn och kvinnor roll. De står längst ner i hierkarin.

Jag var på barnhemmet i flera timmar och kramade, pratade och kånkade på barnen, en del fortfarade med hopp i ögonen, en del där ögonen var så trötta och igenlimmade av infektioner och snor så att de orkade knappt öppna dem. Små barn som aldrig har gjort något fel eller gjort någon illa för de får aldrig chansen att bli vuxna. Jag gick och spydde bakom ett träd,åkte tillbaka till mitt lilla hus och blundade och önskade att världen såg annorlunda ut. Att även dessa barn skulle få leva som barnen i Bullerbyn och slippa dödsångest när de är två år. Men så ser det inte ut.

Någon sa till mig en gång att enda gången man kan påverka är genom politik och jag har själv alltid velat tro på det, fram tills mitt besök i Etiopien. Det barnhem jag var på bekostades av en engelsk kvinna och även andra barnhem jag var bekostade av föreningar, privatpersoner och företag. Ett typexempel är att Bill Gates och hans fru har med sin fond nästintill utrotat mässlingen i Afrika. Och att det är så tror jag beror på många olika saker, till stor del tror jag att diplomati tar lång tid och när det gäller hiv/aids så kan inte Afrika vänta. Under tiden medans politiker sitter och velar fram och tillbaka och byter pengar med varandra så är det just de privata iniativen som gör så gott de kan i en världsdel där så mycket mer behöver göras. Men dessa iniativ räcker inte. Det behövs mer och vi behöver påverka mer. Vi behöver påverka vårt bistånd och styra pengarna till rätt ändamål och idag har vi en borgerlig regering i Sverige som har sänkt biståndet. Vi kan även påverka de stora läkemedelsjättarna som vägrar skänka mediciner till de länder som inte har råd att köpa in dem.Många stora läkemedelsjättar gör sig en förmögenhet på att sälja dyrt eftersom många länder skulle gå under utan dessa mediciner. Och vi kan även påverka synen på barn och kvinnor och se till att mer hjälp kommer till mödravården i dessa länder. En väl fungeraden mödravård ser till att färre barn föds med hiv.

Som privatperson kan du skänka pengar till läkare utan gränser och veta att de gör en enorm insats för barn över hela världen. Viljan att påverka och hjälpa kan göra så mycket. Nu styrs dessa barns liv av krångliga regler, diplomati, pengar och synen på att Afrika är ett världsdel utan hopp. Och de styrs av synen att barn är mindre värda än vuxa, barn står längst ner i hierarkin i en värld där de inte riktigt räknas.

Bloggat om detta på Arvid Falk

Läs även andra bloggares åsikter om AIDS, HIV, politik, barn, läkare utan gränser, bistånd, mediciner

Pingat på intressant.se

sjuka ideal

2008-11-30T09:42:00.003+01:00

Kvinnors kroppar är alltid på tapeten. Vi ska aldrig vara nöjda och de få gånger vi råkar vara det så bli man nedslagen av någon tråkig "skapa dig en snyggare kropp" artikel i tidningen. Den senaste tiden har det varit många artiklar i tidningen om att återskapa sin kropp efter graviditeter. Kroppen bli annorlunda efter en graviditet, det är vi medvetna om, och för många ett stort problem. De vågar inte längre visa sig på stranden, badhusen eller ens i sovrummet hos sin partner.Men jag tror att problemet mer skapas av media och bilden av hur man egentligen bör se ut. För vi matas ju, jämt och ständigt, av dessa Hollywood kvinnor som en vecka efter en förlossning ser ut som om de aldrig har fött barn, någonsin. Och då var det deras tredje förlossning.Jag tycker synd om dessa kvinnor som måste späka sig så till den milda grad att de aldrig får vara lyckliga eller må bra. För man kan ju inte må bra när man måste svälta sig och operera sig hela tiden för att bli accepterad eller hålla sig kvar på toppen.

Att åldras är ju en del av livet, och att åldras lycklig måste ju vara fan så mycket bättre än att hela tiden vara rädd för att åldras. Och att hela tiden känna att man ser fel ut för att du som kvinna måste vara perfekt, utan ärr på magen, utan rynkor och utan bilringar är hemskt. Ärren, bilringarna och rynkorna är ju en del av livet och om det syns att man har fött barn så är det bara något att vara stolt över. Visst, jag förstår de som lider oerhört av sina förlossnings ärr och känner att en operation är enda vägen till att få må bra igen. Men att hela tiden bli matad med en bild av hur du bör se ut för att vara lyckad och bli accepterad är inte bra. Den vansinniga kroppshetsen skapar bara olyckliga människor och sjukdomar som anorexi och bulimi, sjukdomar som dyker upp oftast hos duktiga unga tjejer som inte vill vara annat än perfekta. Men vad är då perfekt? För mig är perfekt när du själv gillar det du ser i spegeln och när du själv accepterat att år ger ärr och att livet du lever är ett liv du känner dig nöjd med. Perfekt kan ju inte vara vad andra bestämmer, det måste ju vara något du själv bestämmer i ditt liv.

Emma Hamberg har bloggat om kroppshetsen och dessutom skrivit en del artiklar om det. I bloggen visar hon dessutom upp sin rynkmage som hon är stolt över. Hon har ju fött tre barn. Precis som Emma Hamberg så tycker jag att man ska våga vägra följa det sjuka ideal som följer i medias värld. Var stolt över dig själv, dina ärr, din kropp och ditt liv. Låt aldrig någon annan tala om för dig hur du bör vara eller hur du bör se ut.

Våga vägra!

Läs även andra bloggares åsikter om barn, familj, Emma Hamberg

Bra mamma/ dålig mamma

2008-11-28T15:39:00.005+01:00

En kollega kom in för ett par dagar sedan och frågade hur man gör en polisbiltårta. Jag har ju gjort en biltårta till Tweety när han fyllde två så jag förklarade gärna.

Efter 3 minuters förklaring var hon otålig och svarade, "näe det får bli tårta från kondiset, du kan få vilken mamma som helst att känna sig som en dålig mamma." Det var verkligen inte min mening, faktum är att jag är så långt ifrån en bullmamma man kan komma, jag klarar inte ens av att baka en sockerkaka (sådant får min man göra) för jag är alltid orolig att jag ska ha glömt någon viktig ingrediens. Jag lärde mig göra tårtor när Tweety kom och jag ville så gärna att han skulle slippa skämmas över att jag inte hade råd att handla vackra tårtor på kondiset.

Jag återupptog även mitt syintresse för att jag inte hade råd men dyra kvalitetskläder. Penningbrist och barn har varit det som fått min kreativa sida att blomma, men jag är inte bäst och jag vill inte att någon känner att jag gör detta för att vara nummer ett mamman för det är jag inte. Jag är bara en mamma med många idéer och som vill ge mitt barn det bästa och jag har inte råd alla gångerna. Som nu till helgen ska Tweety på kalas och jag har inte råd med dyra presenter så jag har syr en klänning till flickan så kan vi köpa något billigare. För tyg, tråd och symaskin har jag. Detta räddade min mormors mor när hon från att ha varit mycket rik hemmafru blev utfattig änka och detta räddar även mig nästan 100 år senare.

Om det inte var för att det är så krångligt skulle jag startat ett litet företag och haft detta som extrainkomst, men jag har inte tid med bokföring och annat pappersarbete, så för tillfället har jag en liten hobbyverksamhet och säljer om någon vill köpa ett enstaka plagg. Man sparar kvitton på sina utgifter och kvittar det mot inkomster, det blir lättare och vitt.

Läs även andra bloggares åsikter om barn, jul, socialdemokraterna, familj

mysfredag

2008-11-28T14:30:00.006+01:00

Det är fredag och det är en viktig dag i vår familj, en helig kväll. Vi ska familjemysa. Äta gott, sitta och prata..och bara mysa. I en tid som denna när konjunkturen går upp och ner, alla är lite oroliga. Tiden brister och man försöker finnas överallt hela tiden. I den här tiden så blir familjen viktigt, och vännerna.

För oss har alltid fredags kvällen varit helg. Inga vänner, inga möten, ingen träning, ingen utekväll. Utan en kväll med familjen. Heligt. Och en massa popcorn.

Karin Berg

Läs även andra bloggares åsikter om barn, familj

Sverige behöver en räddningsplan

2008-11-28T10:12:00.003+01:00

Sverige behöver en räddningsplan och en del av det är att hushållens ekonomi behöver stimuleras, vi behöver öka köpkraften för att återigen komma igång. Socialdemokraternas förslag till att öka köpkraften inför jul är att föreslå regeringen att dela ut ett extra barnbidrag till barnfamiljer i december. Förslaget är bra eftersom det med all sannolikhet behövs i många familjer den här julen och ökad köpkraft leder till ökad konjunktur. Därför är ett extra barnbidrag en bra idé. Men den borgerliga regeringen verkar inte ha förstått det.

Läs även andra bloggares åsikter om barn, barnbidrag, socialdemokraterna, finanskris

Förskolan - det bästa som finns.

2008-11-27T11:03:00.010+01:00

Jag älskar förskolan! I morse när jag lämnade min yngsta son så slog det mig bara; jag älskar förskolan och möjligheterna det innebär att kunna lämna sitt barn i en miljö där han får synas, springa, dansa, se på teater, leka med dockor eller bilar och skaffa kompisar, tillsammans med pedagoger som styr dagen till något bra med innehåll. Min son älskar också förskolan, han älskar sina lärare, sina kompisar, att vara ute, röris och att dega med lera. Det är helt underbart att kunna lämna sitt barn, det bästa man har, till människor som ser till att hans dag blir bra. Och jag gör det med ett gott samvete.

För några veckor sedan så la moderaterna ett förslag på att alla barn ska ha fem veckors semester och då inte vara på dagis. Tanken i grunden är säkert god och de anser säkert att det är jobbigt och stressigt för barn att vara på dagis, att dagarna i ända slitas upp i sängen för att släpas med till dagis av sin tokiga mamma eller pappa som måste till jobbet. Men hur de har tänkt ut att det ska fungera har de ingen större koll på. De säger själva -att det är upp till familjerna att pussla ihop dessa fem veckorna så att barnen kan hållas hemma. Hur de har tänkt att ensamma mamman eller pappan ska göra har de ingen aaaaning om. Jag vet inte heller hur en ensamstående ska få ihop dessa veckor, man kanske kan låta barnen lalla runt hos familj och vänner i två veckor och sedan ta tre veckor själv. Det låter ju jättebra för barnet och mamman eller pappan kommer också att må bra av det. Har man inget socialt skyddsnät så kanske man kan betala någon svart att ta hand om det viktigaste man har eller ta med barnet till jobbet. En del kan säkert lösa det med att ta ledig från jobbet utan lön och då sitta hemma och uggla hela ledigheten och äta havregrynsgröt tre gånger om dagen eftersom man inga pengar har. Någon semester blir det inte tal om. Barnen ska hållas hemma i fem veckor. Punkt.

Jag tycker att det är ett oerhört dumt förslag. Vi som jobbar och har barn har bara fem veckor om året att fördela på alla ledigheter som barnen har. Semsterveckorna räcker ju inte till som det ser ut idag. Jag har tre barn och jag är även gift så jag och min man har fördelen av att vara två och kunna fördela sammanlagt tio semesterveckor. Vi tar alltid tre veckor tillsammans på sommaren och yterliggare en vecka var med barnen, så vårt dagisbarn och sexåringen kan vara hemma i sex veckor, 12 åringen har ingen omsorg så han får vara hemma hela sommaren och ensam till stora delar av den.

Jag ser hellre att man ser över vår föräldraförsäkring, som idag är bra, men kan bli bättre. Idag kan du fördela dagarna för ditt barn fram tills barnet fyller 8 år. Jag vill se en höjning på den åldern, varför inte kunna använda föräldradagarna fram till barnet fyller 15 år och öka föräldraförsäkringen med 3 månader? Då kan man kanske använda en del av dagrna vid skolledigheter, besök på skolan, för att trappa ner lite på arbetet under en tid barnen behöver mer stöd i skolan, samt att kunna vara hemma fler veckor under sommaren. Många ensamstående har inte råd att vara hemma från jobbet och stötta sina barn som går i skolan och kanske behöver det eller att fördela sina fem veckors semester på sommarlov, jullov, påsklov och sportlov. Det är inte bara att kasta ur sig ett korkat förslag om att alla barn måste vara hemma i fem veckor, man måste också komma med några bra följdförslag. Och några sådana finns inte. Själv så tror jag bara att det är är ett förslag till för att spara pengar. Stänger man ner förskolan i fem veckor så spar man lite pengar i kommunen som man kan lägga på skattesänkningar istället.

Läs även andra bloggares åsikter om förskolan, moderaterna, socialdemokraterna, politik

Pingat på intressant.se

Vårdnadsbidraget upprör mig!

2008-11-26T19:47:00.005+01:00

Först när jag blev tillfrågad om att blogga just i det här forumet, så tänkte jag att jag inte är en värst politiskt person. Men politiska beslut berör mig (och upprör mig i många fall) i allra högsta grad! Även om jag inte aktivt bidrar till förändringar i politiken så har jag starka åsikter om det mesta, särskilt vad gäller familjepolitiken!

Min första starka åsikt gäller vårdnadsbidraget. Kommunfullmäktige i Knivsta beslutade i torsdags att införa vårdnadsbidrag från första januari 2009. Det innebär alltså att föräldrar (läs: mammor) får ett bidrag på 3 000 kr i månaden om de väljer att vara hemma med barn under tre år. Vilka föräldrar är det som har råd att stanna hemma och leva på 3 000 kr i månaden? Jo, de som skulle haft råd att stanna hemma och leva på 0 kr i månaden förstås! Förutom att pensionen för hemmavarande föräldrar måste minska drastiskt, så kommer det att kosta kommunen en hel del pengar. Pengar som kunde ha lagts på något bättre!

Varför inte göra något bättre för alla föräldrar (och barn) och inte bara de som redan har det mycket väl ekonomiskt förspänt? Till exempel bygga ut den (i och för sig redan generösa globalt sett) föräldraförsäkringen?

Ett annat alternativ vore att betala ut ett högre vårdnadsbidrag för de föräldrar som gärna vill vara hemma med sina barn istället för att ha dem på förskola. Motiveringen till varför man inte inför ett högre vårdnadsbidrag är att det fortfarande ska löna sig att arbeta (Camilla Westerborn, fp).

Jag räknar ut att om man tjänar 16 000 kr i månaden, betalar 33 % skatt och arbetar 75 % så får man ut 8 040 kr per månad efter skatt. Om vårdnadsbidraget var 6 000 kr per månad (en mer rimlig nivå enligt min åsikt) så skulle man ändå tjäna på att arbeta. För den som tjänar 16 000 kr i månaden gör nog 2 040 kr per månad ganska stor skillnad. Den största skillnaden är att vårdnadsbidraget skulle bli tillgängligt för många fler. Ser jag till mig själv skulle vår familj kunnat ha en mycket högre standard under föräldraledigheten och kunnat förlänga den med vårdnadsbidrag sista månaderna (om man bortser från att mina barn föddes före vårdnadsbidraget infördes). Istället hade jag en generös arbetsgivare som betalade 10 % av min lön första föräldralediga året, vi sparade in på massor av onödigheter och levde "fattigt" för att dra ut på föräldraledigheten under nästan två år per barn. Men alla har inte den möjligheten!

Som det är nu är beslutet om vårdnadsbidrag ett hån för vanliga normalinkomsttagare och ett, enligt min åsikt, uselt beslut!

Läs även andra bloggares åsikter om vårnadsbidrag, politik, barn, familj

Pingat på intressant.se

Hur förbereder man BB-väskan i lortsverige?

2008-11-26T13:50:00.006+01:00

Efter de senaste dagarnas rapporteringar om den usla städningen i sjukhusen känns det lite obehagligt att tänka på att jag snart ska föda barn, jag går omkring och funderar på om jag ska ta med lite Axaj i BB-väskan så att jag kan städa toasitsen, skötbordet och allt annat som jag eller min bebbe ska vidröra.

Enligt Maria Wallhager (fp), den politiker som ansvarar för personalfrågor och ägarstyrning av landstingets egen sjukvårdsverksamhet, beror inte smittspridningen i sjukhusen på lort, dammråttor och dålig toaletthygien utan på handhygien.

Hur kan man vara så okänslig? Hur kan man förringa människors oro på detta vis? Kanke skulle hon behöva upplysas om att det inte kan vara bra för spädbarns luftvägar att vistas i dammiga miljöer, detta kan få konsekvenser som kan kosta skattebetalarna mer än en städad toelett. Sjukhus ska vara rena, punkt slut! jag betalar Wallhagers lön via mina skattepengar för att hon ska ta itu med dessa problem, inte för att hon ska skylla på läkarnas handhygien. Jag vill inte skaffa mig mördarbakterier för att man inte hann med att städa ut det rummet jag ska föda i eller den toaletten jag ska gå på.

Läs även andra bloggares åsikter om barn, mördarbakterier, sjukhus, förlossning

Pingat på intressant.se

Hur blir julen när man blir av med jobbet?

2008-11-26T10:21:00.004+01:00

Förra gången det var kris, på 90-talet, så blev både jag och min man av med jobbet. Vi hade just fått vårt första barn, hade en bostadsrätt i Åkersberga och en halvskruttig bil. Vi sålde bilen, att sälja lägenheten var ingen idé eftersom den var fullt belånad och hade gått ner i värde på grund av krisen. Räntan låg som högst på 15%. Vi vände varenda krona, åkte inte på semester utan åkte hem till mina föräldrar i Dalarna istället. Alla barnkläder köpte jag på second hand och för mig och mannen så köptes det bara kläder i yttersta nödfall. Så här var det i flera år men vi klarade oss helskinnade dock med en kvarvarande rädsla om att detta kan hända igen.

Och nu händer det igen med en finanskris som slår hål på familjers ekononmi, räntan höjs, varslen ökar och många får söka socialbidrag.Jag och maken har våra arbeten kvar och det är vi glada för. Vår månadskostnad har däremot ökat med 3000 kronor i månaden på grund av ökade räntor, ökade matpriser och höjd hyra. Och det känns. Det är snart jul och vi försöker förklara för våra barn att i år kan ni önska er varsin bra julklapp som vi kan köpa men så mycket mer än det blir det inte. Oron finns där hela tiden, oron att mattan under fötternas ska dras bort och att vi ska stå där igen utan jobb, utan pengar och den här gången blir fallet så mycket högre eftersom vi har stora lån, bil och två hus. Och har högre levnadsstandard än förra gången.

Jag har lärt mig att ingenting vara för evigt och det gäller även en god ekonomi. Jag kommer från fattiga förhållanden och har alltid varit rädd för att mina barn ska ha det likadant som jag hade det när jag var liten. Mina föräldrar hade det ganska knapert när jag var barn men det gick runt ändå. Det de drog ner på semestrar som kostade och dyra kläder. Vi åkte ofta runt bland släktingar och ärvde kläder av kompisar. Idag har mina föräldrar det bra med villa och god ekonomi men det har varit ett hårt arbete för dem att nå dit där de är idag. Själv så har jag skulder upp till öronen som många barnfamiljer i min generation har, allt för att få en vettig livskvalité för sig själv och barnen.Jag känner verkligen för de som är drabbade och förstår vilket jävla elände de går igenom. Ingen ska vara för säker idag när det är skakigt i världsekonomin. Vi kommer alla att bli drabbade på det ena eller andra sättet.

Nu gäller det för vår regering att se allvaret i vad som håller på att hända just nu. Ingen vet hur långt ekonomin kan dyka. Och om den rätar upp sig igen. Och jag tycker att den borgerliga regeringen tar alldeles för lätt på det som händer nu med massuppsägningar och varsel. I kölvattnet av finanskrisen så söndras många familjer som innan levde på gränsen men nu håller på att gå under. Hur blir deras jul?

Läs även andra bloggares åsikter om barn, jul, finanskris, massarbetslöshet

Pingat på intressant.se

En vanlig onsdag...

2008-11-26T07:41:00.004+01:00

07:12 redan på jobbet för att försöka hinna hem lite tidigare, det vill säga innan trafikrusningen börjar.

Tweety vaknade när jag skulle gå och det blev hysteriskt gråt. Hur ska man kunna åka i lugn och ro när ens son är alldeles olycklig? Jag lovar att jag kommer att komma hem tidigt och leka med honom, men jag vet att när jag väl är kommit hem så är all min ork slut och jag orkar knappt annat än att ligga på soffan.

Graviditeten och dess medföljande foglossning tar all min kraft och när arbetsdagen är slut är även jag det. Men jag har tur som kan jobba heltid tack vare att bytt ut min sjukskrivning mot resor till och från jobbet, om man bara kunde köpa lite extra mammakrafter på börsen så skulle jag investera.

Läs även andra bloggares åsikter om familj, barn

De där dagarna

2008-11-25T20:39:00.003+01:00

De där dagarna har precis inletts. Ja de där dagarna då dottern är hos sin pappa och jag ska fördriva tiden med att göra allt det där andra som får livet värt att leva.

När jag ska ägna dagar (och sena nätter) åt att läsa in all kurslitteratur jag inte hunnit med för pulkaåkning och ridlektioner. När jag ska delta i alla partimöten som är förlagda till tider som inte passar ensamstående mammor. När jag ska ta varje tillfälle i akt att gå på Friskis & Svettis. När jag ska få ha datorn till att skriva politiska handlingsprogram och debattartiklar utan konkurrens från spelen på SvT:s Bolibompasajt. Och vara en kul kompis.

Ett par intensiva och roliga dagar alltså. Men ändå.... så tomma.

Läs även andra bloggares åsikter om familj, barn

När klockan går för fort...

2008-11-25T18:20:00.001+01:00

...är det svårt att riktigt hänga med.
Upp i ottan, på med paltorna, in med gröten,
ut i morgonenvimlet och dagis och jobbet och stressen.

Därför har jag bestämt mig för att
å det bestämdaste sluta springa efter tunnelbanan,
sluta slita och dra i sonen för att hinna, hinna, hinna.
Varje morgon detta eviga hinna, hinna, hinna.
Och skynda, skynda, skynda.

Imorgon drar jag i bromsen och saktar ner och ler
mot den jag möter...

Läs även andra bloggares åsikter om vardag, barn

Hej och välkomen till familjen fredag(s) mys

2008-11-25T15:14:00.000+01:00

Nu börjar helgen, snart har barnen lagt sig och vi har en ledig stund att koppla av och drömma sig bort en stund. Här börjar vår historia som innehåller både glädje och sorg om hur det är att ha familj i Sverige.

Välkommen att kommentera!

Sossarna hjärta familjerna - i alla tänkbara former

2008-11-25T15:11:00.000+01:00

Hvad vilja socialdemokratin med familjerna? Och hvad vilja familjerna med socialdemokratin? Det är väl lite av det vi skulle vilja diskutera här.

Själv vill jag mycket men en konkret sak jag kommer att tänka på är att underhållsstödet behöver höjas. 1273 kronor i månaden räcker inte så långt och det har bara höjts en gång, med hundra kronor, på en herrans massa år.

Hälsar

/En representant för en icke kärnfamilj :-D

Läs även andra bloggares åsikter om underhållsbidrag, socialdemokraterna

pingat på intressant